Varför är kallblodsloppen på V75 den största nyckeln till miljonutdelning?
Kallblodsloppen i STL Kallblodsdivisionen och Dubbelcupen på V75 skapar återkommande miljonutdelningar eftersom den höga galoppfrekvensen (22–28 % av startfältet), komplicerade voltstarter med 20 och 40 meters tillägg samt en extremt skev streckfördelning på stjärnhästar som Månlykke A.M., Tangen Bork och Brenne Borken gör att kuskarnas tempobedömning och hästarnas hovbalans (¢ c vs c c) får maximal spelteoretisk hävstång.
Det nordiska kallblodstravet upplever under 2026 en sportslig guldålder. Arvet efter den legendariske kungen Järvsöfaks – vars otroliga karriär med 201 segrar och världsrekordet 1.17,9a vi skildrar i vårt porträtt av Järvsöfaks och Jan-Olov Persson – förvaltas idag av en bred svensk-norsk elit där gränserna för vad ett kallblod fysiskt klarar av flyttas fram varje månad.
Samtidigt råder det en utbredd osäkerhet bland vanliga V75-spelare så fort ett kallblodslopp dyker upp på kupongen från Bergsåker, Bollnäs, Romme, Hagmyren eller Gävletravet. Många spelare väljer antingen att blint spika den mest kända hästen från Jan-Olov Perssons, Gunnar Melanders eller Øystein Tjomslands stall på 40 meters tillägg, eller att trycka på “Alla hästar”-knappen och slösa bort hundratals rader på chanslösa ekipage. Genom att förstå den exakta matematiken och fysiologin bakom kallblodstravet – som vi även fördjupar i våra guider om kallblod vs varmblod i fysiologi och tider samt kallblodslopp med tillägg på V75 – förvandlar du omgångens svåraste lopp till ditt starkaste vapen i V75-tipsen.
💡 Snabbfakta: Medan ett elitvarmblod travar med en stegfrekvens på cirka 2,3–2,4 språng per sekund och en steglängd runt 5,8–6,2 meter har ett elitkallblod en betydligt mer kraftbetonad aktion. Trots det har snittiden för vinnaren i V75:s kallblodslopp sjunkit med hela 2,1 sekunder per kilometer under det senaste decenniet!
Vilka är kallblodstravets främsta stjärnhästar, tränare och kuskar 2026?
Den nordiska kallblodstoppen präglas av en stenhård landskamp mellan Sveriges främsta kallblodsstall i Hälsingland, Medelpad och Dalarna och de norska storstallen med bas i Sörlandet och Tröndelag. När eliten möts i SM på Bergsåker, Unionskampen på Färjestad, Elitkampen under Elitloppshelgen på Solvalla eller Dubbelcupens finaler är det framför allt följande profiler och hästar som sätter färgen på loppen:
- Månlykke A.M. & Gunnar Melander: Sonsonen till Järvsöfaks (efter Månprinsen A.M.) har under Gunnar Melanders varsamma matchning vuxit ut till hela Trav-Sveriges publikfavorit. Med sin enorma slutstyrka över 2140 meter och 2640 meter är han nästintill ostoppbar när han får spara sin speed till 500 meter före mål, men från dubbla tillägg på snabba banor blir han ofta överstreckad.
- Jan-Olov Persson (“Kallblodskungen på Hagmyren”): Ingen tränare i historien har tagit fram fler miljonärer bland kallbloden än Hudiksvallstränaren Jan-Olov Persson. Med en ständig ström av stjärnor som Stjärnblomster, Bäcklös Uriel, Oppgårdsdrängen och Majblomster – ofta körda av Mats E Djuse, Magnus A Djuse eller Marcus Lilius – dominerar stallet årgångsloppen och V75-serien.
- Øystein Tjomsland & den norska fartrevolutionen (Tangen Bork & Brenne Borken): Med bas på både Sörlandet och Bergsåker har Øystein Tjomsland förfinat konsten att träna kallblod efter moderna varmblodsmetoder med pulsmätning och lätt balans. Hästar som Tangen Bork och Brenne Borken kan öppna 1.15 första 500 meterna bakom startbilen och gå undan på låga 1.18-tider utan att visa trötthetstecken.
- Ulf Ohlsson, Rikard N Skoglund & bröderna Djuse i sulkyn: Att köra ett kallblod på gränsen till galopp kräver en unik fingertoppskänsla i tömmarna. Kuskar som Ulf Ohlsson, Mats E Djuse, Magnus A Djuse och Rikard N Skoglund har en dokumenterat lägre galopprocent (under 14 %) i kallblodslopp än kuskar som huvudsakligen kör varmblod på storbanorna i södra Sverige.
Hur räknar man på 20 och 40 meters tillägg i kallblodslopp med voltstart?
Närmare 75 procent av alla kallblodslopp på V75 och V86 Xpress avgörs med voltstart och tillägg på 20 eller 40 meter (och i vissa stayerlopp hela 60 meter). Här begår majoriteten av spelarna ett grovt räknefel: de använder samma mentala tumregel för tillägg i ett kallblodslopp som i ett varmblodslopp.
Du kan själv räkna ut exakt hur många tiondelar per kilometer ett tillägg kräver i vår kilometertidskalkylator med voltstartstillägg, men låt oss titta på den matematiska skillnaden i tabellen nedan:
Tabell 1: Fart- och tidsmatris för Tillägg i Kallblodslopp (2140 meter grunddistans)
| Startfålla & Distans | Om Startfållan (2140m) springer 1.24,5 | Om Startfållan (2140m) springer 1.23,0 | Antal Hästlängder att ta in | Vinstprocent på V75 (Höst/Vinter) |
|---|---|---|---|---|
| Startfållan (2140 m) | Krävda 1.24,5 (Sluttid 3:00,8) | Krävda 1.23,0 (Sluttid 2:57,6) | 0 längder (Spetsfördel) | 46,2 % |
| +20 m Tillägg (2160 m) | Måste trava 1.23,7 (-0,8 sek/km) | Måste trava 1.22,2 (-0,8 sek/km) | ~6,5 hästlängder + trafik | 38,4 % |
| +40 m Tillägg (2180 m) | Måste trava 1.22,9 (-1,6 sek/km) | Måste trava 1.21,4 (-1,6 sek/km) | ~13 hästlängder + 12 hästar | 15,4 % |
Studera raden för +40 meters tillägg (2180 meter). Om en kapabel spetshäst på startfållan (2140 meter) får trava ostört i ledningen på 1.23,0 under en höstomgång måste storfavoriten på 40 meters tillägg trava 1.21,4 officiell kilometertid bara för att hinna ikapp till mållinjen – och då har vi inte ens räknat in att tilläggshästen måste runda 10–12 hästar i tredje- och fjärdespår genom två kurvor (vilket adderar ytterligare 18–25 löpmeter)!
⚠️ Taktikvarning: Spika aldrig ett kallblod från 40 meters tillägg över 2140 meter om det står mer än 9 hästar på volterna framför! Statistiken från V75 visar att så fort fältet framför innehåller 10–14 ekipage tvingas 40-metershästen ut i tredjespår redan 1 100 meter före mål, varpå vinstprocenten rasar från 24 procent ner till under 12 procent.
Hur påverkar balanskoder (¢ ¢, ¢ c) och jänkarvagn ett kallblods aktion?
Precis som hos varmbloden har utrustningsutvecklingen revolutionerat kallblodssporten, men med en mycket skarpare avvägning mellan maximal fart och galopprisk. Ett nordiskt kallblod har naturligt kraftigare hovar med tjockare hovväggar än ett varmblod, men är samtidigt mer beroende av balansvikten i framsteget för att inte “slå ihop” eller rulla över i passgång och galopp.
Tabell 2: Utrustnings- och balansmatris specifikt för Kallblodstravare
| Balans & Utrustningsdetalj | Effekt på Kilometertiden | Galopprisk (%) | Bästa Banprofil & Distans | Spelteoretisk Värdering (+EV) |
|---|---|---|---|---|
c c (Skor runt om) |
Referensnivå (0,0 sek) | 18,5 % (Lägst) | Alla distanser, voltstart & höst/vinter | Tryggt val på osäkra favoriter med spår 4–5 i volt |
¢ c (Barfota fram, skor bak) |
-0,5 till -0,7 sek/km | 21,2 % | 1640–2140 m • Frigör bogarna & framsteget | Bästa balansen för kallblod! Högst ROI (108 %) |
c ¢ (Skor fram, barfota bak) |
-0,4 till -0,6 sek/km | 19,8 % | Tung bana & uppförsbacke (Bergsåker) | Bevarar stabiliteten fram men ger tungt frånskjut |
¢ ¢ (Barfota runt om) |
-0,9 till -1,3 sek/km | 29,4 % (Högst!) | 1640 m Autostart på fast sommar-/höstbana | Extrem fartväxel – men gardera vid snävt voltspår! |
| Amerikansk Sulky (Jänkarvagn) | -0,4 till -0,6 sek/km | 20,4 % | Endast tillåtet i Autostart (Bilstart) | Måste-streck när ett kallblod sätter på bike första gången! |
Observera den avgörande insikten i Tabell 2: medan ¢ ¢ (barfota runt om) är kung i varmblodsloppen är ¢ c (barfota fram, skor bak) ofta den mest vinstgivande och spelsäkra balansen på ett kallblod! Genom att lätta hästen fram med 300–400 gram öppnas framknäaktionen upp så att hästen kommer ner i 1.20-tempo utan att slå i sig, samtidigt som skorna bak ger det nödvändiga fästet och påskjutet i voltstartens vändningsmoment.
När ett kallblod anmäls i ett autostartslopp (bilstart) och tränaren sätter på en amerikansk sulky (jänkarvagn) tillsammans med norskt huvudlag eller helstängt huvudlag inträffar dessutom en av travsportens häftigaste utrustningseffekter. Eftersom kallblod i 80 procent av sina starter tävlar i vanlig bred voltstartssulky ger övergången till jänkarvagn en omedelbar lyfteffekt för ryggen som ofta sänker rekordet med en hel sekund per kilometer.
Banprofilerna i Norrland och Mellansverige: Upplopp som fäller avgörandet
Kallblodsloppen på V75 avgörs till övervägande del på banorna från Dalarna och Gästrikland upp till Norrbotten. Du kan utforska varje banas exakta mått i vår guide till Sveriges 33 travbanor, men här är de fyra viktigaste geografiska nycklarna för kallblodsanalysen:
- Bergsåker (200 m upplopp med stigning): Upploppet i Sundsvall lutar svagt uppför mot mållinjen. För ett tungt kallblod som dragit i 1.21-tempo i spets bränner stigningen enormt med mjölksyra sista 100 meterna. Här vinner starka tilläggshästar från +20 m betydligt oftare än riksgenomsnittet.
- Gävletravet (178 m upplopp, doserade kurvor): Sveriges snabbaste 1000-metersbana. På Gävle rullar det lätt i kurvorna och startfållans spetshästar i kallblodsloppen är extremt svåra att fånga in från 20 och 40 meters tillägg.
- Bollnäs (207 m upplopp) & Romme (205 m upplopp): Två klassiska kallblodsbanor med drygt 200 meter långa upplopp där kuskarna i andra och tredje par utvändigt har gott om tid att vika ut i spåren och avgöra på ren styrka.
- Hagmyren (161 m upplopp): Jan-Olov Perssons hemmabana i Hudiksvall har ett kort upplopp på endast 161 meter. Den som leder ett kallblodslopp in i slutsvängen på Hagmyren vinner i över 51 procent av fallen!

