Det finns travlopp – och så finns det Prix d’Amérique. Sista söndagen i januari förvandlas Hippodrome de Vincennes i östra Paris till travvärldens Colosseum. Fyrtiotusen vrålande åskådare trängs på betongläktarna i den råkalla parisiska vintern, doften av varmkorv, frites och fuktig kolstybb ligger tät över stallbacken, och världens arton bästa travare samlas för att göra upp om evig ära och en förstaprischeck på en halv miljon euro.
Att vinna Prix d’Amérique över 2 700 meter på den stora banan (Grande Piste) kräver någonting helt annat än att vinna Elitloppet över 1 640 meter. Här räcker inte blixtrande speed eller ett gynnsamt innerspår bakom en startbil. Vincennes kräver rå styrka, lungor av stål, absolut balans och ett psyke som inte viker ner sig när mjölksyran hugger i den fruktade uppförsbacken “La Montée”.
I denna storslagna historiska och sportsliga djupdykning tar vi dig med genom Vincennes unika topografi, den franska voltens mysterier, de legendariska svenska triumferna och modern tids giganter.
Vincennes Topografi: Svarta Kolstybben och “La Montée”
Vincennes Grande Piste mäter närmare 2 000 meter i omkrets och saknar motsvarighet i travvärlden. Banan är inte platt; den är kuperad med kraftiga höjdskillnader som ställer enorma krav på hästarnas biomekanik:
- Start 2700m → [ Nedförsbacken ] → [ Svackan / Lägsta punkt ]
- Målrakan (Svag stigning) ← [ Sista sväng ] ← [ LA MONTÉE: +12m ]
De Geografiska Utmaningarna på Grande Piste
- Den svarta kolstybben (Mâchefer): Underlaget på Vincennes består av krossad kolstybb blandad med sand och lera. Det ger en mjuk, fjädrande men också tung och sugande yta som kräver enorm dragkraft i varje travsteg.
- Nedförsbacken (La Descente): Första 600 meterna sluttar brant nedåt mot banans lägsta punkt. Här uppnår ekipagen hastigheter över 55 km/h, vilket kräver absolut travsäkerhet så att hästen inte rullar över i galopp.
- Uppförsbacken (La Montée): Bortre långsidan stiger cirka 12 meter över en sträcka på 600 meter. Det är här loppen avgörs. Den häst som tvingas göra anfallet i tredjespår uppför backen drabbas av en mjölksyrechock utan dess like.
- Målrakan: Svagt stigande upplopp på cirka 250 meter som kräver att hästen fortfarande har krafter kvar efter den brutala klättringen.
Den Franska Volten: “Le Lasso” och Laserstrålarna
För svenska tränare och kuskar är voltstarten på Vincennes ofta det största hindret. Till skillnad från den svenska voltstarten – där hästarna cirklar i strikta par och ledsagas av startkommandon – fungerar den franska volten som en kontrollerad rusning:
- Hästarna samlas på en stor öppen asfalt/grusyta (“Aire de départ”) bredvid banan.
- Kuskar och hästar cirklar fritt tills startlampan tänds.
- På signal dundrar fältet ner för en ramp och viker 90 grader ut på banan i en rullande start.
- Två fotoceller (laserstrålar) mäter om någon häst tjuvstartar. Vid tjuvstart ljuder en siren och hela fältet måste vända om.
🏇 Kuskens Utmaning: Björn Goop om Volten
“Att volta på Vincennes är som att släppa loss 18 fullblod samtidigt i en trång korridor. Hästarna är laddade till bristningsgränsen, och om du missar ögonblicket när fältet viker upp tappar du direkt 20 meter. Du har inte råd att ge bort en enda centimeter i ett Prix d’Amérique.”
Läs mer om skillnader i startmetoder i vår guide om voltstart vs autostart.
De Svenska Hjältarna: Triumferna som Skakade Paris
Sverige har en stolt tradition i Prix d’Amérique. Att resa till Frankrikes hjärta och slå fransmännen på deras eget underlag är travsportens motsvarighet till att vinna fotbolls-VM på bortaplan.
| År | Vinnande Häst | Kusk / Tränare | Segertid (2700m) | Historisk Betydelse |
|---|---|---|---|---|
| 1954 | Scotch Fez | Sören Nordin | 1.22,4 | Sveriges allra första seger i Prix d’Amérique |
| 1973 | Dart Hanover | Berndt Lindstedt | 1.20,7 | Berndt Lindstedts taktiska mästerverk |
| 1993 | Queen L. | Stig H Johansson | 1.15,8 | Första svenskfödda häst som segrade |
| 1995 | Ina Scot | Helen A Johansson | 1.14,7 | Historisk bragd: Första kvinna att vinna loppet |
| 2006 | Gigant Neo | Dominiek Locqueneux / Stefan Melander | 1.12,5 | Tilldelades segern efter Jag de Bellouets diskvalifikation |
| 2014 | Maharajah | Örjan Kihlström / Stefan Hultman | 1.13,3 | Tårarnas triumf efter tre års heroiska försök |
| 2018 | Readly Express | Björn Goop / Timo Nurmos | 1.11,2 | Tidernas upploppsduell mot Bold Eagle |
Ina Scot 1995: När Helen A Johansson Skrev Världshistoria
Ina Scot, det makalösa stoet från Mantorp tränad av Kjell P Dahlström, anlände till Paris som underdog. I sulkyn satt 33-åriga Helen A Johansson – den första kvinnliga kusken någonsin i Prix d’Amérique. Inför en skeptisk fransk publik serverade Helen sitt sto ett perfekt smyglopp i andraspår, lyfte ut över upploppet och tystade Vincennes när Ina Scot fällde storfavoriterna Vourasie och Abo Volo. Det var ett av svensk idrottshistorias största ögonblick.
Maharajah 2014: Stefan Hultmans Livsverk
Efter att ha slutat tvåa bakom Ready Cash 2011, fyra 2012 och oplacerad 2013 var sagan om Maharajah nära att sluta utan guld. Men den regniga söndagen i januari 2014 föll allt på plats. Örjan Kihlström körde med millimeterprecision i gyttjan, sände fram “Marre” i ledningen 600 kvar och höll undan för Up and Quick. Tränaren Stefan Hultmans tårar på stallbacken berörde en hel travvärld. Läs hela sagan i vårt reportage om Stefan Hultman och Maharajah.
Readly Express 2018: Duellen mot Bold Eagle
2018 års upplaga bjöd på den mest spektakulära upploppsstriden i loppets moderna historia. Timo Nurmos-tränade Readly Express (e. Ready Cash) med Björn Goop i sulkyn tvingades vandra i dödens på den franske kejsaren Bold Eagle. Sida vid sida dundrade de två giganterna över upploppet – hov mot hov, skalle mot skalle. I det sista steget sträckte Readly Express på sig och vann med en nos på världsrekordtiden 1.11,2 över 2 700 meter.
Utrustning och Balans: Barfotaregler på Vincennes
På Vincennes svarta kolstybb är utrustning och hovvård helt avgörande:
1. Barfota Runt Om (¢ ¢) – Ett Absolut Måste
Att tävla med skor i Prix d’Amérique är i det närmaste en garanti för förlust i modern tid. De senaste tio årens vinnare har samtliga tävlat barfota runt om. Den lätta balansen minskar tröttheten i hästens benmuskler under de 2 700 metrarna och ger den där extra centimetern i steget som behövs uppför La Montée. Fördjupa dig i vår guide om skoinfo och barfotabalans.
2. Franska Sulkyer vs Amerikanska Sulkyer
Till skillnad från i Sverige, där den amerikanska jänkarvagnen dominerar alla autostartslopp, används ofta mer robusta sulkyer i voltstart på Vincennes. Den trånga voltstarten och de tvära svängarna ställer höga krav på att sulkyn tål trängningar utan att hjulen hakar i konkurrenternas ekipage.
Moderna Giganter: Idao de Tillard, San Moteur och Framtiden
Inför kommande upplagor av Prix d’Amérique står travsporten inför en ny era av stjärnhästar:
- Idao de Tillard: Den franska travsportens nya kejsare tränad av Thierry Duvaldestin. Med sin otroliga mångsidighet och vinnarskalle bär han Frankrikes stolthet på sina axlar.
- San Moteur: Björn Goops svenska superstjärna som med sin explosionsartade speed utmanar de franska styrkefenomenen på deras egen hemmaplan.
- Horsy Dream: Pierre Belloches raket som visade under Elitloppet och vintermötet att han har kapacitet att trava världsrekordtider på alla distanser.
För aktuella analyser och travtips inför helgens stora lopp, besök våra fasta sidor för V75-tips och dagens bästa travtips.
Sammanfattning: 5 Sanningar om Prix d’Amérique
- Världens tuffaste lopp: 2 700 meter med La Montée gör loppet till en skoningslös uthållighetsprövning.
- Kolstybben suger kraft: Mâchefer-underlaget kräver enorm styrka och perfekt fäste.
- Volten är ett nålsöga: Att behärska den franska rullande voltstarten är en förutsättning för framgång.
- Svenska bragder lever för evigt: Ina Scot, Maharajah och Readly Express har skrivit odödlig idrottshistoria.
- Barfota är ett krav: Utan barfotabalans runt om har ingen häst vunnit loppet i modern tid.
