Under många decennier byggde travträning på fingertoppskänsla, kuskens öga och ett stoppur på armen. Men under det senaste decenniet har en fysiologisk revolution svept över svensk travsport. Idag arbetar landets ledande elittränare – med namn som Daniel Redén, Daniel Wäjersten och Johan Untersteiner i spetsen – snarare som olympiska idrottsfysiologer.
I centrum för den moderna träningsvetenskapen står laktat (mjölksyra) och mjölksyratröskeln. Genom att förstå hur hästkroppen producerar, tolererar och rensar bort laktat kan tränare bygga hästar som inte bara är explosionssnabba, utan som också kan hålla ett mördande tempo över 2140 och 2640 meter utan att stumna.
I denna artikel från redaktionen på Travguiden.nu dyker vi djupt ner i travhästens muskelmetabolism, hur laktatmätning går till och hur du som spelare kan identifiera hästar som befinner sig i absolut fysisk toppform.
1. Biokemin: Från glykogen till laktat och energi
För att en travhäst ska kunna röra sina muskler i 50 km/h krävs enorma mängder av kroppens energivaluta: ATP (adenosintrifosfat). Hästen genererar ATP via två huvudsakliga metabola vägar:
1. Aerob förbränning (med syre)
Vid låg till måttlig ansträngning (långsam jogg i 1.35- till 1.45-fart) andas hästen in tillräckligt med syre för att förbränna fettsyror och kolhydrater via mitokondrierna. Slutprodukterna är enbart koldioxid och vatten. Hästen kan arbeta aerobt i timmar utan att bli trött i musklerna.
2. Anaerob glykolys (utan syre)
När tempot skruvas upp till tävlingsfart (under 1.15-tempo) räcker inte syretransporten via blodet till. Muskelcellerna tvingas då bryta ner muskelglykogen anaerobt. Denna process är blixtsnabb och levererar massiv kraft, men som biprodukt bildas pyruvat och vätejoner (H+), vilka omvandlas till laktat.
Myten om mjölksyran som ett gift
Länge trodde man att laktat var en skadlig avfallsprodukt som orsakade kramp och smärta. Modern fysiologi har dock bevisat att laktat i själva verket är ett högvärdigt bränsle. Hjärtmuskeln och de långsamma muskelfibrerna älskar att förbränna laktat. Det som gör att hästen stumnar är inte laktatet i sig, utan de medföljande fria vätejonerna som sänker muskelns pH-värde (acidos). När pH-värdet sjunker blockeras enzymet fosfofruktokinas och kalciumfrisättningen hämmas, vilket gör att muskeln bokstavligen tappar förmågan att kontrahera.
2. Mjölksyratröskeln (V4): Det fysiologiska nyckeltalet
Inom hästfysiologin kallas den aeroba/anaeroba tröskeln ofta för V4 – den hastighet vid vilken blodets laktatkoncentration når 4,0 millimol per liter (mmol/l).
Under 4 mmol/l befinner sig hästen i ett metabolt jämviktsläge där kroppen hinner transportera bort laktatet i samma takt som det bildas. Men så fort farten överskrider V4-tröskeln börjar laktatkurvan stiga exponentiellt mot skyn.
| Träningsnivå | Laktatnivå (mmol/l) | Puls (slag/min) | Typisk fart (varmblod) | Fysiologisk effekt |
|---|---|---|---|---|
| Återhämtningsjogg | 1,0–1,8 mmol/l | 120–140 bpm | 1.40–1.50 | Cirkulationsökning, rensar slagg |
| Grunduthållighet (Aerob) | 2,0–3,5 mmol/l | 160–180 bpm | 1.25–1.32 | Ökar kapillärtäthet och hjärtvolym |
| Mjölksyratröskel (V4) | 4,0 mmol/l | 190–205 bpm | 1.18–1.22 | Optimal tröskelträning! |
| Maximalt intervallpass | 8,0–14,0 mmol/l | 215–230 bpm | 1.12–1.15 | Tränar buffertkapacitet och pannben |
| Tävlingslopp (V75-mål) | 18,0–26,0 mmol/l | Max (220–245 bpm) | 1.09–1.13 | Total metabol tömning! |
Målet för elittränare som Daniel Wäjersten är att genom systematisk träning förskjuta V4-kurvan åt höger. Om en häst som oslipad treåring når 4 mmol/l vid 1.22-fart, vill man genom träning flytta tröskeln så att hästen som fyraåring kan springa i 1.15-fart innan den når 4 mmol/l. Då kan hästen trava i ett våldsamt tävlingstempo på V75 utan att dra på sig stumma ben.
3. Hur tränar man för att bygga laktattolerans?
För att höja hästens mjölksyratröskel tillämpar landets främsta stall sofistikerade träningsmetoder:
Sandbanans överlägsenhet
Daniel Redén på Stall Zet har revolutionerat svensk travsport med sina berömda sandbanor. Genom att köra hästarna i 20–30 centimeter djup natursand tvingas hästarna arbeta mot ett konstant motstånd.
- Hjärtat och musklerna tvingas upp i tröskelpuls (195–210 slag/min) redan vid 1.30-fart!
- Eftersom farten är låg utsätts benen inte för de våldsamma stötar som uppstår vid snabbjobb på en hård bana.
- Tränaren kan provocera fram en kontrollerad laktatstegring utan minsta risk för ledinflammationer eller vrickningar. Läs mer om upplägget i vårt porträtt om Daniel Redén och Stall Zet.
Intervaller med laktatstyrning
Tränaren kör 6 till 8 intervaller á 500 till 800 meter på en rakbana. Direkt efter den sista intervallen kliver en hästskötare fram med en portabel laktatmätare (t.ex. en Lactate Scout).
- Om provet visar under 3,5 mmol/l har träningen varit för lätt – hästen har inte fått den stimulans som krävs för att höja tröskeln.
- Om provet visar över 8,0 mmol/l har passet varit för hårt – hästen har dragit på sig för mycket syra vilket kräver flera dagars vila och riskerar att bryta ner immunförsvaret.
- Det perfekta träningssvaret ligger mellan 4,0 och 5,5 mmol/l.
4. Spelarens Guide: Hur ser man laktatnivåerna i lopparkivet?
Som travspelare har du förstås inte tillgång till tränarnas privata laktatmätare. Men genom att läsa lopparkivet och studera hästens beteende kan du dra knivskarpa slutsatser kring hästens laktatstatus:
- Hållningen över upploppet: En häst med exceptionell laktatbuffert håller huvudet stilla och öronen framåt sista 150 metrarna. En häst som drabbats av muskelacidos börjar kasta med huvudet, rulla i gången och “söka stöd” på inner- eller yttertömmen.
- Kuskens drivning: Om en rutinerad kusk som Örjan Kihlström eller Björn Goop inte manar på hästen över upploppet beror det ofta på att de känner i tömmarna att laktatet slagit till. Att slå på en häst med stumma muskler leder bara till galopp.
- Prestationer med tuffa öppningar: Om en häst i sin senaste start öppnade första 500 metrarna på 1.08,5 och ändå lyckades fullfölja till en andraplats på 1.11,8 över medeldistans, har du hittat ett fysikaliskt unikum. Den hästen har en laktatrensning i världsklass och är en potentiell V75-spik i nästa start. Läs mer om formbedömning i hur vet man om en travhäst är i toppform?.
Sammanfattning
Laktat och mjölksyratröskel är inte längre teoretiska begrepp förbehållna laboratorier – det är själva fundamentet för hur moderna mästare som Daniel Redén och Daniel Wäjersten skapar vinnare i STL och på V75. Genom att förstå hur muskelmetabolismen fungerar kan du genomskåda ihåliga favoriter och hitta de verkliga fysiologiska fantomerna på kupongen.
För fler djupdykningar i hästens anatomi och träning, utforska vår Travskola och läs de senaste expertanalyserna på V75-tips.

