De flesta förknippar travsport med en kusk i hjälm och färgglad körsvensdress som sitter bakom hästen i en tvåhjulig sulky. Men det finns en annan, minst lika spektakulär disciplin som lockar storpublik och genererar enorma spelvinster på V75 och V64: monté.
Monté – som är det franska ordet för “riden” – är travsport under sadel. Här kombineras travhästens explosiva snabbhet med ryttarens extrema atletism och balans. I Frankrike är monté en gigantisk sport där världens största montélopp, Prix de Cornulier på Vincennes, lockar tiotusentals åskådare och delar ut mångmiljonbelopp i förstapris. Även i Sverige har montésporten vuxit explosionsartat under de senaste två decennierna med egna SM-lopp och montéryttare som tävlar på internationell toppnivå.
I denna pedagogiska och heltäckande guide från Travguiden.nu förklarar vi montésportens regler, fysiologin bakom ryttarvikten, hur en montésadel skiljer sig från en galoppsadel och hur du hittar de bästa speldragen i montéloppen.
1. Hur fungerar ett montélopp?
Ett montélopp avgörs på samma banor, över samma distanser (1640m, 2140m eller 2640m) och med samma startmetoder (autostart med startbil eller voltstart) som vanliga travlopp.
Den avgörande skillnaden är att hästen rids i sadel:
- Gångarten: Hästen måste hålla ren diagonal trav. Det är alltså inte galopplöpning. Om hästen slår över i galopp diskvalificeras den precis som i ett sulkylopp.
- Farten: Många tror felaktigt att monté går långsammare än sulkytrav. I själva verket travar elithästar i monté i tider under 1.10,5a över sprint och runt 1.12-tider över medeldistans!
- Ryttarens position: Ryttaren sitter inte ner i sadeln. Precis som en galoppjockey står montéryttaren upp i korta stigläder med tyngdpunkten centrerad över hästens manke och bog för att avlasta hästens ryggkota.
2. Reglementet: Minivikter och invägning
Eftersom vikten på hästens rygg har en direkt påverkan på prestationen regleras ryttarvikten extremt noggrant i Svensk Travsports reglemente:
| Tävlingskategori | Minimivikt ryttare + utrustning | Invägningskontroll | Bestraffning vid undervikt |
|---|---|---|---|
| Varmblod monté | Minst 65,0 kg | Före och efter loppet | Omedelbar diskvalifikation |
| Kallblod monté | Minst 60,0 kg (alt. 65 kg) | Före och efter loppet | Omedelbar diskvalifikation |
| Stora internationella lopp | Ofta 67,0 kg (Frankrike) | Strikt millimeterkontroll | Diskvalifikation och böter |
Så fungerar invägningen
Ryttaren väger sig på en officiell våg på stallbacken före loppet iförd hjälm, säkerhetsväst, ridstövlar och med sadeln i famnen.
- Om ryttaren väger för lite (t.ex. 58 kg) måste sadeln förses med särskilda blyplattor (blyvojlock) i särskilda fickor under sadelkåpan tills vågen visar exakt 65,0 kg.
- Direkt efter målgång måste de prisplacerade ryttarna gå direkt till vågen för utvägning. Om ekipaget väger ens 100 gram för lite (vilket kan inträffa om hästen eller ryttaren svettats bort vätska eller tappat ett blystycke) diskvalificeras hästen omedelbart från resultatlistan.
3. Monté vs Sulkytrav: Den fysiologiska skillnaden
Varför kan en häst som är en medioker vardagstravare för sulky plötsligt förvandlas till en stjärna när den får en sadel på ryggen?
| Fysiologisk parameter | Sulkytrav (Med vagn) | Monté (Under sadel) |
|---|---|---|
| Belastningens placering | Dragande kraft i bukgördel/däckel | Bärande vertikal vikt på ryggen (65 kg) |
| Kuskens/Ryttarens vikt | Rullande vikt (sulky + kusk ~110 kg) | Direkt bärande massa på hästkroppen |
| Luftmotstånd | Kusken sitter bakom hästen i sulkyn | Ryttaren rider “i vinden” med högre profil |
| Rörelsefrihet för bakbenen | Begränsas något av sulkyns skalmar | Fullkomlig frihet! Inga skalmar som stör. |
| Hästens mentala inställning | Kusken styr via tömmar och pisk | Nära kroppskontakt via skänklar och sits |
Hästarna som exploderar i monté
- Hästar med trång gång bak: Vissa hästar slår i sulkyskalmarna när de travar på max. I monté finns det inga skalmar, vilket gör att hästen kan bredda bakbenen helt fritt och ta ut steget maximalt.
- Bekväma och flegmatiska hästar: En häst som tröttnat på att lunka i en sulky tänds ofta till av den fysiska närvaron av en ryttare. Ryttarens skänklar och röst ger ett direktare och mer naturligt framåtdriv.
- Stora och starka hästar: En kompakt häst med stark rygg och bred länd bär 65 kilo utan problem, medan en liten, tunn och ranglig häst ofta trycks ner av ryttarvikten och tappar sin spänst sista 500 metrarna.
4. Ryttarens atletism: En av idrottsvärldens tuffaste sporter
Att rida ett montélopp är en fysisk kraftmätning i absolut världsklass. Prova själv att stå i 90 graders benböj (jägarvila) i tre minuter – samtidigt som underlaget rör sig i 50 km/h med våldsamma vibrationer och du måste hålla i 500 kilo häst i full tävlingsanspänning!
En montéryttare har en puls som ofta ligger på 190–205 slag per minut under hela loppet. De ledande ryttarna i Sverige och Frankrike (såsom Jonathan Carre, Emilia Leo och Sofia Adolfsson) är elitidrottare med enorm bålstyrka, balans och syreupptagningsförmåga. En trött ryttare som börjar “guppa” i sadeln sista 200 metrarna stör hästens rytm så kraftigt att hästen omedelbart slår på en galopp. Läs mer om regler och licenser i vår guide till kusk- och tränarlicenser.
5. Speltaktik: Så vinner du på montélopp på V75 och V64
Många travspelare tycker att montélopp är svåra att analysera och väljer därför att helgardera eller blunda. Men för den påläste analytikern är monté en av de mest lönsamma spelformerna eftersom marknaden ofta gör grova felbedömningar:
- Ryttaren betyder 50 procent av loppet: I vanlig sulkysport betyder kusken mycket – men i monté betyder ryttaren ännu mer! En skicklig toppryttare (som Carre eller Leo) kan göra en medelmåttig häst till en vinnare, medan en orutinerad ryttare kan rida bort fältets bästa häst. Spela nästan uteslutande hästar med etablerade toppryttare!
- Kolla hästens montéstatistik: Stirra dig inte blind på sulkystatistiken i travprogrammet. Titta på hästens separata montérekord (m-tider). En häst som har tre raka nollor i sulkylopp kan ha 5 segrar på 7 starter under sadel!
- Se upp för galopp i starten: Voltstart i monté är extremt vanskligt. Ryttarna har inte samma hävstång i tömmarna som i en sulky, och många hästar blir övertaggade och slår på en galopp i startögonblicket. Hästar från springspår (spår 6 och 7) har en enorm fördel. Läs mer i voltstartens springspår.
- Franska hästar är överlägsna: Franska varmblod är födda och selekterade för monté i generationer. Om ett franskt råämne med montémeriter från Vincennes eller Caen debuterar i ett svenskt montélopp är det ofta bara att spika rakt ut.
Sammanfattning
Monté är travsportens mest dynamiska och fysiskt krävande disciplin. Genom att förstå hur den bärande ryttarvikten på 65 kg påverkar hästens biomekanik, värdera ryttarnas fysik och kika på hästarnas specifika montéhistorik har du alla verktyg för att hitta fantastiska skrällar och säkra spikar på kupongen.
Vill du lära dig mer om travets olika tävlingsformer? Utforska vår sektion för Travskola och läs helgens heta tips på V75-tips.

