Travtränaryrket är en livsstil som omgärdas av både romantik och stenhård professionalism. Tidiga morgnar på frostiga sandbanor, doften av nyslaget hö och den elektriska spänningen på stallbacken när miljonloppen ska avgöras.
När man ser stjärntränare som Daniel Redén, Björn Goop och Daniel Wäjersten ta emot segercheckar på hundratusentals eller miljontals kronor på V75 och i Elitloppet är det lätt att tro att travtränare lever i ett ekonomiskt överflöd. Men hur ser den finansiella verkligheten egentligen ut bakom kulisserna?
En av de mest eftersökta frågorna inom svensk hästsport är: vad tjänar en travtränare? Hur fördelas intäkterna mellan stallhyror och prispengar, vad kostar det att driva en träningscamp och vad blir kvar på sista raden efter att personal, foder och skatter är betalda?
I denna djupgående ekonomiska granskning från redaktionen på Travguiden.nu dissekerar vi affärsmodellen bakom ett professionellt travstall med A-licens.
1. Intäktsmodellen: Två helt olika inkomstben
Ett professionellt travstall (ett aktiebolag eller en enskild firma som drivs av en tränare med A-licens från Svensk Travsport) har två huvudsakliga intäktsströmmar:
1. Träningsavgifterna (Det stabila basbenet)
Hästägarna betalar en fast månatlig träningsavgift för varje häst som står uppstallad hos tränaren.
- Prisnivå: Ligger normalt mellan 14 000 och 20 000 kronor plus moms per häst och månad.
- Vad det täcker: Boxplats, strömedel (halm/torv/spån), grovfoder (analyserat hösilage), kraftfoder, vitaminer, daglig träning, skötsel av hästskötare samt tillgång till träningsbanor och skrittmaskin.
- Affärslogik: Träningsavgiften ska i teorin täcka stallets fasta driftskostnader (löner, foder, anläggningshyra, maskinunderhåll och försäkringar). Vinstmarginalen på själva stallhyran är dock ofta försvinnande liten – ofta bara 500 till 1 500 kr per häst efter att alla direkta kostnader dragits av.
2. Tränarprovision på prispengar (Bonusbenet)
När en häst startar i ett lopp och placerar sig bland de främsta erhåller tränaren en procentuell provision på prispengarna:
- Branschstandard: 10 till 12 procent (vissa internationella topptränare tar upp till 15 procent).
- Om stallets häst vinner ett V75-lopp med 110 000 kronor i förstapris erhåller tränaren 11 000 till 13 200 kronor i provision.
- Vinner hästen Svenskt Travderby med 2 000 000 kronor i förstapris ger det tränaren 200 000 till 240 000 kronor på ett enda bräde!
- Om tränaren dessutom själv kör hästen i loppet tillkommer kuskprovisionen på 5 procent. Läs mer om kuskarnas villkor i hur mycket tjänar en travkusk i provision.
2. Toppskiktet: Vad drar landets största stall in?
För de absoluta elitstallen i Sverige – stall som har mellan 80 och 150 hästar på träningslistan – är siffrorna hisnande.
Tabellen nedan visar en uppskattning av ekonomin för landets ledande tränare under en framgångsrik säsong:
| Tränare / Stall | Antal hästar i träning | Insprungna prispengar (kr) | Uppskattad tränarprovision (11%) | Omsättning träningsavgifter (år) | Total bruttoomsättning |
|---|---|---|---|---|---|
| Daniel Wäjersten (Bergsåker) | Cirka 115 hästar | 26 000 000 kr | 2 860 000 kr | Cirka 22 000 000 kr | Cirka 25 000 000 kr |
| Johan Untersteiner (Halmstad) | Cirka 140 hästar | 28 000 000 kr | 3 080 000 kr | Cirka 26 500 000 kr | Cirka 30 000 000 kr |
| Daniel Redén (Solvalla/Zet) | Cirka 80 hästar | 25 000 000 kr | 2 750 000 kr | Privat stuteri/ägarbas | Intern koncernekonomi |
| Björn Goop (Färjestad) | Cirka 120 hästar | 22 000 000 kr | 2 420 000 kr | Cirka 23 000 000 kr | Cirka 26 000 000 kr |
| Fredrik Wallin (Gävle) | Cirka 95 hästar | 18 000 000 kr | 1 980 000 kr | Cirka 18 000 000 kr | Cirka 20 000 000 kr |
De ledande tränarna omsätter alltså mellan 20 och 30 miljoner kronor om året. Men kom ihåg: detta är inte tränarens lön! Det är rörelsens totala omsättning.
3. Kostnadssidan: Varför försvinner miljonerna?
Att driva ett travstall är extremt personalkrävande och kapitalkrävande. Här är en realistisk resultaträkning för ett medelstort travstall med 40 hästar i träning:
| Kostnadspost | Årlig kostnad (kr) | Kommentar |
|---|---|---|
| Personallöner & Arbetsgivaravgifter | 4 200 000 kr | 6 heltidsanställda hästskötare + 1 förste man (1 skötare per 6–7 hästar) |
| Grovfoder (Hösilage) & Strö | 850 000 kr | Cirka 15 kg hösilage per häst och dag + spån/torv |
| Kraftfoder, mineraler & tillskott | 480 000 kr | Havre, korn, müssli, proteinpellets, elektrolyter |
| Gårdshyra & Banavgifter | 1 100 000 kr | Arrende av stallar, hagar, bostäder samt banhyra till travsällskapet |
| Transporter, diesel & lastbilar | 650 000 kr | Underhåll av hästbussar, bränsle, vägtullar, besiktningar |
| Utrustning, täcken & selar | 220 000 kr | Sulkyer, vagnar, seldon, täcken, boots, benskydd |
| Försäkringar, el & administration | 380 000 kr | Ansvarsförsäkringar, elräkningar (hög förbrukning!), bokföring |
| Summa driftskostnader per år | 7 880 000 kr | Stallet måste dra in över 650 000 kr i månaden bara för att nå break-even! |
Om stallet debiterar 16 000 kr i stallhyra per häst ger 40 hästar 40 × 16 000 × 12 = 7 680 000 kr i intäkter från träningsavgifterna. Det täcker precis driftskostnaderna. Tränarens faktiska vinst och lön genereras alltså helt och hållet av prispengarprovisionen!
4. Verkligheten för det lilla stallet (10–25 hästar)
Medan storstallen har stordriftsfördelar kämpar de mindre A-tränarna med en betydligt hårdare vardag:
- En tränare med 15 hästar kan inte anställa fler än en eller två skötare. Det innebär att tränaren själv måste mocka boxar, fodra kl 06.00 varje morgon, köra snabbjobb, sko hästar, köra hästbussen 40 mil till kvällstävlingar och komma hem kl 02.00 på natten.
- Om hästarna drabbas av en förkylning eller virusinfektion under en månad och inte kan starta försvinner alla provisionsintäkter.
- Många mindre A-tränare tar i praktiken ut en lön som motsvarar 25 000 till 35 000 kronor i månaden, trots en arbetsvecka på 70 till 80 timmar utan semester. Det är passionen för hästen, inte pengarna, som driver dem framåt.
5. Spelarens Guide: Vad säger tränarekonomin om loppen?
För dig som spelar på V75 och V86 är förståelsen för tränarnas ekonomi ett ovärderligt analysverktyg:
- Tränare som “måste” vinna lopp: Mot slutet av säsongen (november och december) jagar många mindre stall prispengar för att klara årets resultaträkning. När ett mindre stall anmäler sin bästa häst med maximal balans (barfota runt om och jänkarvagn) i ett vardagslopp eller en STL-omgång kör de ofta med livet som insats. Det kan ge fantastiska rensarodds!
- Storstallens unghästar i seriefinaler: För Daniel Redén, Daniel Wäjersten och Johan Untersteiner är lopp som Breeders’ Crown, Kriteriet och Oaks stallets skyltfönster. Det är här miljonerna delas ut och framtida avelsvärden skapas. I dessa lopp är storstallens hästar 100 procent preparerade. Läs mer i Breeders’ Crown-finalerna i Eskilstuna.
- Tränarens egen körning vs Catchdriver: Om en tränare som normalt kör själv plötsligt sätter upp en toppkusk som Örjan Kihlström eller Mats E Djuse, visar det att tränaren offrar kuskprovisionen (5 %) för att maximera chansen att hästen ska vinna. Detta är en av travets absolut starkaste vinstindikatorer!
Sammanfattning
Att vara travtränare är ett av sportvärldens tuffaste och mest mångfacetterade yrken. Eliten med över 100 hästar driver mångmiljonföretag och tjänar fantastiska pengar via prispengarprovisionen, medan mindre tränare kämpar med stenhård budgetdisciplin och dygnet-runt-arbete. För travspelaren ger insynen i stallens ekonomi en djupare förståelse för när en tränare har ställt i ordning för seger.
Vill du lära dig mer om travsportens regler och tränarroller? Utforska vår Travskola och läs helgens heta speltips på V75-tips.

